2011-03-05

På morgonen packade jag mina kläder och Sara det sista, eftersom hon redan varit förutseende (aka Duktiga Annika) och packat det mesta. Både frukost och lunch intogs på Sangeetha under tårfyllda avsked. Smaskens som vanligt. Sedan gav vi oss av i hettan till T Nagar och och en två timmar vandring för att hitta en affär som sålde kemigrejjor. När tungorna låg som sandpapper kom vi till slut fram och vrakade och valde bland olika Borasil tillbringare, mätglas och mätkolvar. Vi fick med oss en rejäl kartong som vi lämnade i labbet som present. Jag behövde nämligen aldrig betala 1000 dollar, utan 200 för båda månaderna och använde lite pengar att fräsha upp utrustningen.

Efter detta väntade vi in alla kamrater (alla verkade tävla om att vara maximalt försenade och bortappade) för att äta avskedsmiddag. Till min och Saras lättnad åt vi i anslutning till Egmor tågstation. För klockan tjugo i tio avgick vårt tåg från en fullpackad station.
Vi hade sovplatser, men tvärtemot förväntan, ingen kupe. Istället var hela tåget öppet, det gick att gå igenom alla vagnar och ”kupeer”, så vi turades om att vara vakna ifall att en ficktjuv skulle ha smitigt ombord.