Vi åt frukost tidigt och tog en buss rakt söderöver, efter kusten. Det tog ett bra tag att komma ut stan, men jag förvånades ändå att den är så pass kompakt. Åtminstonde söderöver. Mycket mark ligger dessutom till synes oanvänd. De murar in marken med rejäla murar, på vissa finns hus och på andra plättar odlas kokosnötter. Efter en timme var vi framme i Mamalupurum (jag får kolla stavning) som är känt för sina tempel. Dessa byggdes för 1400 år sedan, men blev aldrig klara p.g.a. krig och gömdes i sand vid en orkan på 1700-talet. Britterna grävde ut och nu är detta ett turistmecka, men också en samlingsplats för stenhuggeri av religösa ikoner. Vi åkte med två killar från CAS och väl på plats betalde vi en guide att berätta lite mer. Den första vi anlitade pratade någon form av hitta-på engelska och vi fick gissa oss till vad han menade. Till de övriga platserna var vi därför mer försiktiga. Vi fick veta att det fanns flera olika templeformer: Monolitiska, som är uthuggna i ett enda stycke, Dravidiska, som är speciellt för södra Indien, Elefant-tempel som är byggda i formen av en elefant och grott-tempel som är uthyggna, in i en klippa. Det var mycket mäktigt att se dessa byggnadsverk. Tydligen så spräckte de stenen genom att borra/slå hål, fylla hålen med vatten och sedan plugga dem med trä. Träet svällde sedan och spräckte stenen efter någon månad eller två.
Massor av försäljare försökte få oss att köpa det ena och det andra med varierande argument. Det var billigt, det var bra kvalitet eller helt enkelt för att de skulle kunna köpa käk. Några vykort och en liten efefant, som skulle vara i trä, men som nog är gjuten i plats samt en solhatt till min sönderbrända nacke blev dagens ”kap”. Allt hårt nedprutat, jag tyckte att det var superkul att förhandla ner priset till en mer lagom nivå.
Det bästa blev i min mening besöket på stranden efter lunch. Jag badade i kalsongerna och vi hittade massor med fina snäckor samt två döda fiskar. Mycket varmt och gott i vattnet. Sedan bar det av hemåt.