Är det fel på den svenska kulturen?

Alltför många svenskar ser tyvärr försäljning som något fult, något som bara eländiga telefonförsäljare på Coop sysslar med. Ibland funderar jag om det är i kulturen som är roten till det onda. Vi är ju nämligen på tok för rädda att ta kontakt med någon som bjuder ut något och riskera att behöva tacka nej. Kanske är det svenskens svårigheter att vara rak och tacka nej till ett erbjudande utan svepskäl som ”…att jag har inga pengar.” eller ”…nej jag har inte tid…” som spökar. Istället stirrar vi koncentrerar ned i backen när vi går förbi försäljaren på torget eller låtsas att vi inte är hemma när jultidningsungen plingar på dörren. Vi kanske måste lära oss att säga. ”….nej tack, jag är inte intresserad.” för att på allvar kunna uppskatta en god försäljare.

Glömde jag säga att jag själv är expert på att stirra ned i backen?

// Lars Hedegård.